| Krigsoperan
2009 |
| |
 |
| |
|
|
Missä
oon rakkaani?
Keneltä
kysyn?
Valolta
hiljaiselta?
|
|
|
|
| |
 |
| |
|
|
Var
är min älskade?
Vem
finns att fråga? |
|
|
|
| |
 |
| |
|
Sota on lapsi
keskellä maailmaa:
kuka toi sinut tänne?
kuka toi sinut tänne? |
|
Kriget är ett barn
mitt i världen:
Vem tog dig hit?
Vem tog dig hit? |
|
|
| |
 |
| |
|
Keneltä kysyn?
Kaipuun lintu,
Ilmassa kesäisen kevyt. |
|
Vem finns att fråga?
Längtans fågel,
Sommarlätt i flykten. |
|
|
| |
 |
| |
|
Olen palvellut Fredrik I:stä, ja myös Adolf
Fredrikiä. Sitten Kustaa kolmatta. Poikani kantaa nyt pyssyä Kustaa IV Aadolfille. Hänen enonsa oli nimeltään
Bomfri |
|
Jag har
tjänat Fredrik I, Och även Adolf Fredrik, Gustaf den Tredje
sedan, Min son bär nu bössa för Gustaf IV Adolf. Hans morfar
hette Bomfri |
|
|
| |
 |
| |
|
Laulakaa jokeni, ilosta laulakaa,
Nostakaa jäiset maljanne korkealle,
Täytä koskissa maljasi, täytä!
Nosta ihmisen malja, nosta korkealle. |
|
Sjung, mina älvar, av glädje sjung,
Lyft er isiga bägare högt,
Fyll i forsar din bägare, fyll!
Lyft människans skål, lyft högt. |
|
|
| |
 |
|
|
|
VON
DÖBELN
Tiainen
är savolaxisk mystiker, därför är han en god soldat och
bondeledare. Sandels är pietist, en av våra bästa. Fahlander är
aldrig beräknande, därför är han bra. Duncker skjuter inte där
han tror att fienden är utan där han är och det vet han genom
ett inre ljus. Alltså: vad är den gemensamma nämnaren med dessa
ledare?
Tiainen
on savolainen mystikko, siksi hän on hyvä sotilas ja
talonpoikaisjohtaja. Sandels on pietisti, yksi meidän
parhaimmista. Fahlander ei ole koskaan laskelmoiva, siksi hän on
hyvä. Duncker ei ammu sinne missä hän luule vihollisen olevan,
vaan sinne missä vihollinen on ja sen hän tietää sisäisen
valonsa ansiosta. Siis: mikä on näiden johtajien yhteinen tekijä?
KUNGEN
Låt
höra!
Anna kuulla!
VON DÖBELN
Modet
att följa det inre svaga ljuset varthän det än må leda! Rohkeus
seurata sisäistä heikkoa valoa, minne se vain johtaakin!
KUNGEN
Alltså:
beslutsamhet!
Siis: päättäväisyys!
VON DÖBELN
Ja,
Ers Majestät!
Kyllä, Teidän Majesteettinne!
KUNGEN
Och
den första egenskapen, hur vill ni benämna den...den
mystiska....???
Ja ensimmäinen ominaisuus, miten haluaisitte nimittää sitä...se
mystinen...???
VON DÖBELN
Coup
d’oeil!!!! Intuitionen! Se sanningen där andra ser…ingenting!
Coup d'oeil!!!! Vaisto! Nähdä totuus siinä missä muut näkevät...ei
mitään! |
|
|
| |
 |
| |
|
Sota
on aina yhtä yksinkertaista,
missä yksinkertaisinkin asia
voi olla vaikea toteuttaa |
|
Krig
är alltid lika enkelt,
där det enklast enkla
kan bli svårt att genomföra |
|
|
| |
 |
| |
|
|
Jag skall inte räkna de dagar
Jag traskat i myrar och skog,
Vem har jag att fråga om kriget?
Om de dagar jag ännu har kvar. |
|
|
|
| |
 |
| |
|
Antakaa vain pyssyt tänne,
ruutia ja kuivaa vaan.
antakaa vain käsky tänne,
joka mies on valhmiina,
antakaa vain käsky |
|
Bara ge oss bössorna hit,
krut och torrt ska det va'.
bara ge oss order hitåt,
varje man är redo,
bara ge oss order |
|
|
| |
 |
| |
|
|
Forellen
smakar alldeles utmärkt! |
|
|
|
| |
 |
| |
|
Tuo rievatun
sotahullu! |
|
Den där är besatt av
krig! |
|
|
| |
 |
| |
|
Kuka
tietää, keneltä voi kysyä?
Tuhka,
jonka tuuli peittää
Maani, sinun hautasi,
Niin, kaikki joka kerrran oli. |
|
Vem
vet, vem finns att fråga?
Askan
som vinden täcker
Mitt land, din grav,
Ja allt som en gång var. |
|
|
| |
 |
| |
|
Kun kaatuu yksi sotilas,
kuole ihminen,
kun kaatuu yksi ihminen,
kuolee Ihminen
niin paljon jää
rakastamatta,
niin paljon kaipuuta
haudataan... |
|
När en soldat stupar,
dör en människa,
när en människa stupar,
dör människan
så mycket kärlek
blir aldrig älskad,
så mycket saknad
begravs... |
|
|
| |
 |
| |
|
...niin paljon jää
rakastamatta,
niin paljon kaipuuta
haudataan |
|
...så mycket kärlek
blir aldrig älskad,
så mycket saknad
begravs |
|
|
| |
 |
| |
|
|
Kukkolasik
och järpe, tjäder och hare. Frimurarna på fest. |
|
|
|
| |
 |
| |
|
nyt
soikoon
multamme laulu
tuhkamme hiljainen valitus
kun illan tuuli
hiljaa hiipii
yli kalmiston, |
|
låt nu vår
sång
om myllan ljuda
vår askas tysta klagan
när kvällens vind
sakta smyger
över gravplatsen, |
|
|
| |
 |
| |
|
|
Döden följer aldrig krigets lagar
Han vandrar genom våra bygder
Delar ut frikostigt gravar
Som minnen glömda, gömda. |
|
|
|
| |
 |
| |
|
|
Keneltä kysyn?
Kuka tietää?
Lintu, joka nousee
siivet tuhkasta mustat,
lintu, jonka voima
on myrskyn. |
|
|
|
| |
 |
| |
|
|
Rauha muuttaa päät,
suut ja verivirrat
öiseksi huudoksi,
suu, jonka tukit,
kutsuu takaisin
kaatuneen nimeltä. |
|
|
|
| |
 |
| |
|
|
Finlands folk, som utmärkt sig
Vid Narva, Lützen, Villmanstrand,
I tro och nit för kung och fosterland,
Även nu när ryska trupper
Gått över gränsen, rycker fram,
Helga era känslor åter
Till landets skydd och försvar av kungen. |
|
|
|
| |
 |
| |
|
|
Missä on ihminen sodassa tässä?
Missä on päivämme, sarastaa jo aamu?
Missä on yömme, päivä jo päättyy?
Missä on hevonen, talli on tyhjä?
Missä on ihminen, talo on kylmä? |
|
|
|
| |
 |
| |
|
|
Den frid i Gud vi har ägt är borta,
Vi hört det förr i varje land,
Så går ett folk som sin Gud förgäter,
Nu bär vi straffet i vår hand. |
|
|
|
| |
 |
| |
|
|
Ge oss en tid att sörja,
Gråta, kanhända förstå
när byarna alla är brända,
och askan än lyser röd,
Ge oss en tid att sörja,
Gråta, kanhända förstå
Ge oss en tid att hoppas,
Tro och kanhända få liv
Av drömmar när byarna glöder
av drömmar om morgondag.
Ge oss en tid att hoppas,
Tro och kanhända förstå. |
|
|
|
| |
|
Texter ur librettot av Bengt Pohjanen
Foto: Björn Karlsson |
|
|
| |